Fråga först, protestera sedan!

Bensinpriset har varit i princip oförändrat i Sverige sedan 1990. Det finns nästan inga hemlösa pensionärer i Sverige. Ändå har dessa icke existerande problem gett upphov till två ”uppror”, massor av publicitet och ett våldsamt brus i sociala medier. Hur kan det komma sig?

Innan du ger dig ut för att demonstrera mot missförhållanden i samhället och rasa mot dem som är ansvariga för dessa missförhållanden är det viktigt att du ställer två frågor:

  1. Existerar de här missförhållandena?
  2. Om svaret är ja på fråga 1: Är det de utpekade som är ansvariga? (om svaret på fråga 1 är nej så behöver du inte ställa fråga 2 utan kan ägna dig åt något annat.)

Vi har fått många rapporter om demonstranter med gula västar den senaste tiden. Riktigt vad de vill har jag inte riktigt förstått, bara att de är missnöjda med sakernas tilstånd och att missnöjet beror på någon annan. Politiker, banker, invandrare, storstadsbor… Medierna rapporterar flitigt om protester, kravaller och våld, men är sämre på att ställa de där två frågona. Missnöjet gror, får vi veta. Men är det ett berättigat missnöje?

Nu börjar liknande uppror sprida sig till Sverige, även om demonstranterna inte har gula västar. Härom veckan protesterades det mot hemlöshet bland pensionärer (rosa färg i stället för gult) och nu är det dags för demonstrationer mot det höga bensinpriset.

Jag har hittills inte brytt mig. Jag är vare sig bilägare, pensionär, hemlös eller politiker och det har hela tiden varit uppenbart att det ligger krafter med en annan agenda bakom upproren. Kanske har de rätt i sak, men det innebär inte att problemformuleringen är korrekt.

Ett inlägg på Facebook i går fick mig att lyfta på ögonbrynet. Enligt detta har priset på bensin stått i princip stilla sedan 1990, om man inte räknar priset per liter utan priset per mil. Bilar drar mindre bensin i dag än 1990. Jag kollade dessa uppgifter och de stämmer faktiskt. Givetvis beror de på vad man har för bil. Men eftersom bilar i dag i genomsnitt drar ca 35 procent mindre bensin än för 30 år sedan har bensinpriset, räknat i fasta priser, bara ökat med 5 procent under denna period. Under samma tid har priset på SL:s månadskort ökat med 150 procent. Med den numera vedertagna chipspåsevalutan (en påse = 20 kronor) Innebär detta att du måste avstå nästan en chipspåse om dagen för att köpa ett SL-kort, jämfört med för för 30 år sedan, medan du kan köra bil 400 mil innan du måste avstå en chipspåse. Källor är bland annat Teknikens Värld, SCB och Ica.

Nu blev jag nyfiken på riktigt. Detta missnöje, som mest kanaliseras från högermedier och landsortspress, bygger alltså på en osanning? Att det får spridning i gammelmedia beror förmodligen på två saker: 1: Väldigt få journalister kan räkna och 2: Det har nyhetsvärde att det är synd om folk.

Svaret på mina inledande frågor var med andra ord nej på fråga 1, varför fråga 2 blir irrelevant.

Jag bestämmer mig för att kolla de hemlösa pensionärerna. De finns väl på riktigt? Ja, absolut. Och dem är det synd om. Enligt initivativtagarna till protesterna har dessutom hemlösheten bland pensionärer ökat dramatiskt på senare tid. Det har jag inte lyckats kolla. Men du kommer snart att förstå att det är irrelevant.

Dags att ställa fråga 1. Statistik över hemlöshet förs av Socialstyrelsen. Deras siffror uppdaterades senast 2017, så jag vet inte vad som har hänt sedan dess. Det vet å andra sidan ingen annan heller, vad de än påstår om saken.

I månadsskiftet mars-april 2017 fanns 33 250 personer i Sverige som var hemlösa eller hade ”oklar hemlöshetssituation” enligt Socialstyrelsen. Av dessa var 1 856 personer 65 år eller äldre, vilket motsvarar 6 procent av alla hemlösa.

Det är givetvis hemskt att 1 856 personer över 65 år är hemlösa. Men nu ska vi krångla till det lite.

Jag laddar ner Socialstyrelsens rapport ”Hemlösheten 2017 – omfattning och karaktär”. Bläddrar fram till sidan 11 ”Definition av hemlöshet 2017” och lär mig att det finns fyra olika boendesituationer som definieras som hemlöshet, nämligen (jag citerar):

Situation 1: Akut hemlöshet
Personen är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden
eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler,
utomhus eller i trappuppgångar, tält, bilar eller motsvarande.
Situation 2: Institutionsvistelse och stödboende
Personen är antingen intagen eller inskriven på en kriminalvårdsanstalt, ett hem för vård och boende (HVB), ett familjehem eller en SiS-institution eller bor på ett stödboende som drivs av socialtjänst/hälso- och sjukvård. Personen ska flytta
därifrån inom tre månader efter mätveckan, men har inte någon egen bostad ordnad inför flytten eller utskrivningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad.
Situation 3: Långsiktiga boendelösningar
Personen bor i en av kommunen (socialtjänsten) ordnad boendelösning såsom försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller
motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal (eller kontrakt) där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler.
Situation 4: Eget ordnat kortsiktigt boende
Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (max tre månader efter mätveckan) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten
har haft kontakt med personen av detta skäl och kände till att denna hemlöshetssituation gällde under den aktuella mätveckan.

Är ni med? Det är alltså bara i Situation 1 man är vad de allra flesta av oss kallar hemlös. När SVT gör reportage om hemlösa är det människor som sover på gatan vi får träffa, inte sådana som sitter på kåken, har fått bostad av soc eller hyr i andra hand. Långt ifrån alla i Situation 1 lever på gatan. Resten bor i ”härbärgen, jourboenden, skyddade boenden eller motsvarande”. Men de har det tufft.

Hur många personer över 65 är drabbade av akut hemlsöhet i Sverige? Enligt Socialstyrelsen var det 261 personer som var det i mänadsskiftet mars/april 2017. De allra flesta av de övriga hade ”Långsiktiga boendelösningar”. Eftersom det finns 290 kommuner i Sverige pratar vi om mindre än en akut hemlös per kommun. Det borde vara en baggis att ordna tak över huvudet för dem. Så varför är de hemlösa? Tillbaka till socialstyrelsens rapport (citaten nedan handlar om alla akut hemlösa, oavsett ålder):

”Nästan hälften av personerna i akut hemlöshet uppgavs ha behov av ekonomiskt bistånd eller skuldsanering. Drygt 40 procent av männen hade behov
av stöd och behandling för sitt missbruk och 30 procent för sin psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa var också relativt vanligt bland kvinnorna, 23 procent, och lika stor andel hade behov av stöd och insatser på grund av att de upplevt våld i nära relation.”

Socialstyrelsen hade också ställt frågor om missbruk till omkring 1 800 personer i denna grupp och då framkom följande:

”För både kvinnor och män var narkotikamissbruk vanligast. Det var nästan 75 procent av kvinnorna som missbrukade eller var beroende av narkotika, liksom 67 procent av männen. Runt hälften av personerna missbrukade eller var beroende av alkohol och en dryg fjärdedel missbrukade läkemedel. Många av dessa personer missbrukade flera olika preparat.”

Är du förvånad? Det tror jag inte. Många, eller de flesta, i denna grupp är missbrukare och/eller psykiskt sjuka och lever på socialhjälp (och andra oredovisade intäkter). En del kvinnor har hamnat i jourboende eller skyddat boende när de ha flytt misshandel. De lever ett tufft liv.

De avgörande orsakerna till att de inte får bostad är att de saknar inkomst (annan än från soc elller ”oredovisade inkomster”), har hyresskulder/betalningsanmärkningar och/eller saknar referenser från tidigare hyresvärdar.

När jag har läst igenom raporten kan jag dra följande slutsatser:

  • Det har alltid funnits och kommer alltid att finnas människor i Sverige som genom missbruk och/eller psykisk ohälsa straffar ut sig från bostadsmarknaden. Resten av de akut hemösa är det ofta tillfälligt, exempelvis för att de har flytt från misshandel.
  • Sverige satsar stora resurser på att motverka hemlöshet. Bland de akut hemösa hade mer än tre fjärdedelar fått ”hjälp med akut boende eller en tillfällig eller långsiktig boendelösning från socialtjänsten”.

Där är alltså inte någons ”fel” att det finns 261 akut hemlösa personer över 65 år i Sverige. Det fanns samtidigt 2 115 879 personer över 65 år som inte var akut hemlösa.

Det här handlar altså inte om fakta. Det handlar om att vi ska förmås att tro att det är på väg att gå åt helvete för Sverige. Det handlar om att formulera imaginära problem som kan förklaras med vad som helst, till skillnad mot verkliga problem, som har bestämda orsaker.

De höga bensinpriserna drabbar folk utanför storstäderna och det är de privilegierade storstadsbornas fel. Att det finns hemlösa pensionärer beror på att alla invandrare får bostäder i stället för dem. Så enkelt är det. Om vi protesterar mot problemformuleringen anklagas vi för att strunta i problemet. Som alltså inte finns.

Vilka ligger bakom? Bakom ”Bensinprisupproret 2.0” verkar det finnas arga bilägare i glesbygden, som sedan har fått spridning via framför allt Expressen och lokalpressen. De känner sin publik. Det vore bra om de kunde räkna också och hade grundläggande kunskaper i källkritik.

Bakom Pensionärsuppropet finns organisationen ”Vid Din sida”. Vilka de är bryr jag mig inte om. Men det tycks av hemsidan vara en insamlingsorganisation som framför allt samlar in pengar via Swish. De har inget 90-konto och är således inte registrerade hos Svensk Insamlingskontroll. De pengar de samlar in kan lltså hamna vart som helst. Deras budskap sprids framför allt av bloggare och nyhetssajter på den politiska högerkanten. Det är där problemformuleringen att det är invandrarnas fel formuleras.

Jag sruntar i vilka som ligger bakom. Problemet är att så många okritiskt sväljer sådant här trams och att andra använder det för att tjäna pengar eller röster. Att några dessutom använder det för att skapa oro i samhället är direkt ondskefullt.

Det är inte bara på den politiska högerkanten sådant här händer, Nästa gång är det vänstern som hittar på något liknande. Eller i någonn annan extremrörelse. Ondskan föds i politikens ytterkanter, helt enkelt. Vilka som än ligger bakom de provokationer som hr utlöst gula västarnas kravaller i Paris så är det knappast liberaler eller socialdemkorater.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: