Dålig Karma och städdag i studion

Det var, milt uttryckt, ett tag sedan jag bloggade. Eller rättare sagt, det var ett tag sedan jag bloggade här. Jag har skrivit ett par hundra blogginlägg på andra platser, till exempel greklandallexclusive.com.

Och så vill jag berätta vad jag håller på med. Att jag gör nyhetsbrev, fotograferar, spelar in film, skriver, artiklar och gör podcasts åt kunder, tillsammans med kompisarna Anderas och Jannie som är bra på det de gör och som dessutom är kul att hänga med. Jag gör en del annnat också.

Jag tänkte berätta om hur det är att ha dålig karma när man är egen företagare. Hur det är att inte kunna ringa supporten när datorn strular. Inlägget är också en orgie i tekniska saker, samt namedroppningar av restauranger och barer..

Första veckan

Tisdag

Låt mig ta det från början. En uppdragsgivare som jag har producerat podcaster åt i snart två år ville att jag skulle videofilma en podcast, för att lägga ut på Youtube. Det gjorde jag gärna. Eftersom jag de senaste åren mest har fotograferat och filmat med min Huawei P20 Pro – min gamla videoutrustning är rätt daterad – så var det dags att shoppa lite.

IMG_20180523_092718_175
Bild tagen med min Huaewi P20 Pro, på researchresa i Grekland.

Först inhandlades en DJI Osmo Pocket. Den är ungefär lika stor som en av Daniel Crespis cigarrer, när han har rökt upp halva.

mde
Min gamla Sony DV och min nya Osmo Pocket.

Fantastisk bildkvalitet i 4K, tillräckligt bra ljud för att kunna autosynka och med massor av smarta funktioner, helt enkelt. Den är nog det enda i den här berättelsen som har levererat över förväntan.

ozedf

Köpte samtidigt ett trådlöst mikrofonsystem. Mina Shure SM7B är fantastiska, men går inte att ha i bild. När vi gör poddar har alla hörlurar, för att inte råka luta sig från mikrofonen. Med en mygga sitter mikrofonen hela tiden på samma avstånd från munnen. Hörlurar i TV har de bara på sporten! Det fick bli Røde link Filmmaker.

dav
Den lille Røde-myggan på Stora stygga SM7

Ljudtekniker Andreas hatar trådlösa myggor, så detta var en kupp.

John-Studio
Bra för radio, inte för TV. Foto: Jannie Flodman.

Också ljus, förstås. det fick bli ett par behändiga små LED-paneler från Ledgo.

Onsdag

Därefter var det dags att byta ut videroredigeringsprogrammet. Jag hade dittills använt Movavi Video Suite. Helt OK, men nu var det dags att byta upp sig till Premiere Pro, som både ljudteknikern och fotografen använder.

anteckning 2019-01-25 162034
Premere Pro. Bra men krävande.

Det var nu problemen skull börja. Lite läsning på nätet övertygade mig om att min gamla HP Spectra 360 inte dög längre. För lite minne, helt enkelt. Gick det att stoppa in mer? Ett par timmar senare hade Google och Youtube övertygat mig om att det gick. Fram med verktygen, av med locket. Det var bara att följa den utmärkta instruktionsvideon som någon hade lagt upp, sponsrad av något företag som sålde datordelar. Eller?

Efter att ha konstaterat att min dators insida inte alls såg ut som den på filmen gav jag upp. Satte tillbaka alla sladdar (det tog 98 procent av tiden), skruvade tillbaka locket och slog på datorn. Den surrade igång, men skärmen var svart. Kopplade in en extern skärm. Funkade. Puh! Jag låg farligt nära ett par deadlines nu, bara att sätta igång. Men nej. Fem tangenter hade slutat fungera!

Nu visste jag följande: Min dator var för klen för Premiere Pro och dessutom var den trasig. Jag ägnade natten åt att vrida och vända på detta. Jag behövde en ny dator. Vad skulle jag köpa, som inte knäckte min budget men var tillräckligt vasst för att klara jobbet. Long story short: Jag bestämde mig, runt fem på morgonen, för att köpa en Intel NUC. Liten som ett smörpaket, men med prestanda som en speldator (nästan). Det gick dessutom att stoppa in 32 GB minne i den. Det fanns ett exemplar innanför tullarna, hos Webhallen vid Medborgarplatsen.

Torsdag

Jag hängde på låset. Hem med dator för sammanlagt drygt 12 000 kronor (mycket billigt men mycket pengar). På hemvägen lämnade jag in min trasiga dator till min lokala datorpulare vid Telefonplan. Han lovade att kolla vad det skulle kosta att fixa den.

jhdr
Min gamla dator, här på ett modelljobb tillsammans med Skalman.

En timme senare hade jag en fungerande dator på skrivbordet och framåt lunch kunde jag börja jobba med kunduppdrag igen. Texter och bilder skulle produceras till ett nyhetsbrev, nästa veckas podcast/videoinspelning skulle förberedas. Tur att dagarna har 24 timmar och att veckan har sju dagar!

Andreas kom förbi för att bekanta sig med den trådlösa mikrofonen. Låt mig sammanfatta med att om min Osmo Pocket överträffade mina förväntningar så överträffade Røde Link Filmmaker hans. Frid och fröjd i inspelningsteamet!

IMG_20190116_123628_824
Andreas på inspelningsplatsen. Røde Link Filmmaker på bordet, Ledgo på stativen.

Fredag

Fredagen blev en helt normal arbetsdag, som traditionsenligt avslutades med AW på Restaurang Landet.

Lördag

Efter en produktiv och bekymmerslös fredag satte jag mig vid datorn för att fortsätta jobba. Den var stendöd. Den gick inte att starta. Jag försökte allt. BIOS-återställning, systemåterställning… Frampå eftermiddagen gav jag upp och åkte tillbaka till Webhallen. Inga problem. Självklart fick jag byta. Det fanns en att hämta upp. I Kista Galleria. Kul.

Efter en sen lunch med hustrun på Esperia tog jag tunnelbanan till Kista. Det var inte riktigt så här jag hade planerat att lördagskvällen skulle börja, förutom att jag redan hade förlorat en dyrbar arbetsdag. Det var första gången jag var i Kista Galleria och jag hoppas innerligt att det var den sista.

Nu var jag lite bestämd. Jag tänkte inte lämna butiken innan jag visste att datorn fungerade. Hårddisken och minneskorten från den trasiga datorn hade jag med mig och där fanns Windows och alla mina installerade program, tillsammans med det jobb jag hade lyckats utföra de två senaste dagarna.

Killen i butiken försvann in på kontoret med mina saker. Efter en stund kom han tillbaka. ”Jodå, det funkar, men du har ju Bitlocker på hårddisken.” Bitlocker? Jag måste ha sett ut som en fågelholk i ansiktet. En ledsen fågelholk. Jag trodde att någon ryss hade lyckats plantera ”ransomware” på hårddisken och nu skulle kräva mig på pengar för att låsa upp den igen. Hur det nu skulle ha gått till. Jag har inte hunnit surfa in på några tveksamma ställen sen jag köpte datorn.

Killen i butiken lugnade mig. Bitlocker var ett Windowsprogram, sannolikt hade det aktiverats automatiskt när jag flyttade hårddisken. Jag behövde bara den 64 siffror långa koden, så skulle den nog ordna sig. En sådan kod rekvirerades med stor möda från Microsoft och vid åttatiden på lördagskvällen tog jag en taxi hem.

Screenshot_20190112_200943_com.chrome.beta_
Sifferminne?

Väl hemma visade det sig att killen i butiken visserligen hade lyckats låsa upp datorn. Men han hade inte tagit bort låset, så mu måste jag skriva in 64 siffror i stället för sex varje gång skärmlåset aktiverades. Dessutom har jag två hårdiskar och den andra var också låst. Givetvis med en annan kod.

Söndag

Jag lyckades skrämma bort Bitlocker från datorn, bara för att få veta att min Windowslicens var installerad på fel dator och därmed var ogiltig. Jag bet i det sura äpplet och köpte en ny för 2 000 kronor. Jag hade helt enkelt inte tid och ork att tjafsa med Microsoft. Så småningom kunde jag börja jobba igen och allt var frid och fröjd i några dagar. Åkte hem till mamma på middag på eftermiddagen, äntligen lite helg!

Andra veckan

Nu följde flera dagar av hyfsat bekymmerslöst arbete. Jag fokuserade på att förbereda podcasten och videon och på torsdag eftermiddag firade jag, ljudteknikern Andreas och fotografen Jannie en lyckad inspelning med en sen lunch på Hav i Hötorgshallen.

nfd
Sen lunch.

Fredag

Nu var det dags att publicera nyhetsbrevet. Jag väntade på en text och en del information från uppdragsgivaren, men fick veta att de på grund av oförutsedda händelser tingades skjuta på publiceringen (ytterligare). Jag fokuserade i stället på videon.

Lördag-måndag.

Jag visste att det skulle ta tid. Jag hade aldrig jobbat i Premiere Pro förut, så detta var kvalificerad ”learning on the job”. Skillnaden mellan Movavi och Premiere Pro var som mellan en apelsin och en auktion i Värmland. Som tur är finns det massor av guider och videor på nätet, så det var bara att lugnt och metodiskt erövra en millmeter i taget.

Värre var det med datorn. Den var inte alls så pigg som jag hade förväntat mig och gång efter annan tvärnitade Premiere Pro. Efter omstart var alla autosparade ändringar borta och jag fick göra om alltsammans. Arbetet fortskred med myrsteg, men jag intalade mig att repetition är bra när man ska lära sig nya saker. När jag gjorde om textningen tredje gången började jag tvivla.

Tisdag

Bara en dag efter planerad leverans kunde jag publicera podcasten och leverera en video till uppdragsgivaren. Samma dag publicerades nyhetsbrevet. Elefantförlossningen genomförd!

Nu kunde jag ägna en stund åt att blicka framåt. Min studio såg ut som ett slagfält, med inspelningsutrustning, tomkartonger, verktyg, skruvar och tusen andra ting huller om buller. Skrivbordet var belamrat och det var kabelhärvor överallt.

Dessutom måste något göras åt det faktum att Premiere Pro kraschar hela tiden. Jag började där. Tittade i Windows systeminställningar och såg att jag bara hade 16 GB internminne installerat. Jag lyfte av locket på datorn och tittade ner. Det satt bara en minnesmodul i den. Jag hade glömt att sätta i den andra hos Webhallen i Kista. Den låg kvar i väskan! En minut senare hade jag 32GB minne i datorn. När jag ramlade i säng lovade jag att ta semester på onsdagen.

Onsdag

Uppdragsgivaren ringer innan jag har hunnit ur sängen. Han är mycket nöjd med videon, men vill gärna att jag klipper bort ett par sekunder i introt och byter ut klippet mot något annat. Inga problem, säger jag. Det fanns några saker jag själv inte var nöjd med, så jag kunde lägga en timme på att fixa det också.

In i studion och klippa om. Det flöt på bra, men plötsligt tvärstannade datorn. ”The blue screen of death” uppenbarade sig och plötsligt var jag tillbaka på samma punkt som sex dagar tidigare. Efter ett par timmars vånda insåg jag att den där minnesmodulen borde ha fått ligga kvar i min väska. Jag plockade ur den och nu fungerade det igen. Premiere Pro kraschade bara en gång, så bara tre timmar senare än beräknat kunde jag leverera en nyklippt videofilm.

Sedan tog jag taxi med den trasiga minnesmodulen till Webhallen vid Medborgarplatsen och fick beskedet att de självklart skulle byta ut den. Men eftersom jag hade köpt en tvåpack så måste jag ha med mig båda. Visst tusan! Jag ordnade så att jag åtminstone skulle kunna genomföra transaktionen i mer närliggande Liljehomen och kunde vid 16-tiden påbörja min ledighet. Hustrun och jag sammanstrålade på den fantastiska baren Apropos vis S:t Eriksplan.

IMG_20190123_175637_710
En Sour Mash på Apropos.
IMG_20190123_214059_111
Café Avec på Café Colette

Sedan blev det råbiff på überfranska Café Colette. Avslutade med en Café acec och en Macaron.

Torsdag

Killen från datorverkstaden ringde och berättade att det skulle kosta drygt femtusen spänn att laga min laptop. Jag hämtade den olagad och köpte ett tangentbord av honom. Nu har den blivit en stationär dator. Den kanske får följa med till huset på Kreta. Vi få se.

Tog sedan tuben till Liljeholmen och ordnade minnestransaktionen hos Webhallen. Skaffade samtidigt ett nytt stativ till bildskärmen. Nu skulle det bli ordning och reda i studion!

Tog vägen förbi fantastiska Xi’an i Hägersten för en sen lunch. Förrätt, vamrätt och dyck fö 89 spänn! Gick sedan hem. Dags att kavla upp ärmarna!

nfd
Ölet kostade extra.

Ur med alla sladdar, bort med allt från skrivbordet. Bort med det gamla stativet, på med det nya. Det fungerade inte! Det fick bli en provisorisk lösning, med hjälp av träregel, cirkelsåg, borrmaskin och skruvdragare.

När allt var snyggt och prydligt på skrivbordet var det dags att sätta i alla sladdar och starta datorn. Tangentbordet fungerade inte! Nåja, jag hade ju köpt ett nytt dagen innan. Det fungerade inte heller!

Fredag

Jag skriver detta på Hustruns Appletangentbord med sladd. Jag hatar det, jag skriver fel på det hela tiden. Så är ser det ut om jag försler sjiva en mnign på det utan att korriogra för alla flskag. (Så här ser det ut om jag försöker skriva en mening på det utan att korrigera för alla felslag.) Men det fungerar åtminstone. Jag får lösa det senare. Nu ska jag städa i studion!

Min plan är att ta en bild på studion och bifoga denna text. Vi får se.

pano_3x3_6553736_1548419948000

Jodå. Efter några timmar kunde jag ta bilden! Nu är det dags för AW. Hustrun är snart hemma och hon har lovat att medföra Tonic.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: